My point of veiw, a lonely Saturday in August
Ja så sitter jag här då, lördagkväll helt ensam.
Och jag verkar överleva, TV:n står på fast jag inte tittar på den (men det blir så tyst annars och när det är tyst i ett hus som man är själv i [och det dessutom är mörkt ute] börjar man lätt höra konstiga ljud).
Steg upp alldeles för tidigt för att vara lördag, närmare bestämt vid 7. Övningskörde med mamma till mormor och morfar där vi bjöds på mormors härliga mat och chokladpraliner.
Buss tillbaka in mot visby igen vid 13.30 och sedan vallen fram till 18. Funktionär på ett byggföretags firmafest som alltså började med friidrottstävling.
Väl hemma så blev det mer friidrott i form av finnkampen som inte var fullt lika bra som gårdagens Golden Leauge-gala från Zürich men friidrott på tv går ändå alltid hem. Som alltid när jag inte känner mig så inspirerad att laga mat så blir det pesto + fetaost toast med tillhörande sallad (denna kväll avocado, solrösfrön och cocktailtomater).
Planerna för morgondagen är att försöka hinna med en springtur på stranden under morgonen, därefter ska jag åka med mamma till jobbet och fota lite till deras hemsida. Börjar bli en tämligen meriterad fotograf, ha ha (kolla in publicerad bild i Ga i fredags). Så ska jag titta in hos min kära pappa under eftermiddagen.
Planerna för den kommande veckan är få vilket känns skönt. På måndag blir det backträning i tallunden (think that will kill me) men om jag tar mig levande från den träningen så är det ett möte med min älskade Linnea som känns väldigt viktigt att få in och på lördag är det ju insparken vilket ska blir väldigt kul.
Är så trött på allt tjat om att sävefesterna suger, det blir vad man gör det till!
Nej nu ska jag återgå till att göra ingenting med ingen alls. Ska försöka att se något fint med det.
Peace ya/ T
Och jag verkar överleva, TV:n står på fast jag inte tittar på den (men det blir så tyst annars och när det är tyst i ett hus som man är själv i [och det dessutom är mörkt ute] börjar man lätt höra konstiga ljud).
Steg upp alldeles för tidigt för att vara lördag, närmare bestämt vid 7. Övningskörde med mamma till mormor och morfar där vi bjöds på mormors härliga mat och chokladpraliner.
Buss tillbaka in mot visby igen vid 13.30 och sedan vallen fram till 18. Funktionär på ett byggföretags firmafest som alltså började med friidrottstävling.
Väl hemma så blev det mer friidrott i form av finnkampen som inte var fullt lika bra som gårdagens Golden Leauge-gala från Zürich men friidrott på tv går ändå alltid hem. Som alltid när jag inte känner mig så inspirerad att laga mat så blir det pesto + fetaost toast med tillhörande sallad (denna kväll avocado, solrösfrön och cocktailtomater).
Planerna för morgondagen är att försöka hinna med en springtur på stranden under morgonen, därefter ska jag åka med mamma till jobbet och fota lite till deras hemsida. Börjar bli en tämligen meriterad fotograf, ha ha (kolla in publicerad bild i Ga i fredags). Så ska jag titta in hos min kära pappa under eftermiddagen.
Planerna för den kommande veckan är få vilket känns skönt. På måndag blir det backträning i tallunden (think that will kill me) men om jag tar mig levande från den träningen så är det ett möte med min älskade Linnea som känns väldigt viktigt att få in och på lördag är det ju insparken vilket ska blir väldigt kul.
Är så trött på allt tjat om att sävefesterna suger, det blir vad man gör det till!
Nej nu ska jag återgå till att göra ingenting med ingen alls. Ska försöka att se något fint med det.
Peace ya/ T
I have been on the run without a place to go
Jag är oerhört dålig på att skriva, jag vet.
Men jag ska verkligen göra ett försök att komma igång igen för om jag ska vara helt ärlig så tycker jag faktiskt att det är rätt kul att blogga. Det jag kan skylla denna ca 2 veckors långa frånvaro på är att jag 1. Glömt bort. 2. Jobbat. 3. Tycker att bloggen är ful och behöver ny design.
Men sålänge får det här duga.
Den första skolveckan har redan passerat och man hann knappt reagera. Jag och Frida (som förövrigt var väldigt duktiga och tillbringade våran sovmorgon på solbergabadet) pratade om det idag. Hur splittrad man kan känna sig när det kommer till helgen. Samtidigt som det är gudomligt skönt så är det också en väldig panik för ännu en vecka har rusat förbi... Menordspråket heter ju "Det går fort när man har roligt" så vi kan väl hoppas att det är det man har då.
Imorgon ska jag tillbringa kvällen i total ensamhet ingen människa i världen verkar ha tid att träffa mig, lite jobbigt läge faktiskt. Skriver ett inlägg och talar om att jag lever!
xoxoxo/ T
Men jag ska verkligen göra ett försök att komma igång igen för om jag ska vara helt ärlig så tycker jag faktiskt att det är rätt kul att blogga. Det jag kan skylla denna ca 2 veckors långa frånvaro på är att jag 1. Glömt bort. 2. Jobbat. 3. Tycker att bloggen är ful och behöver ny design.
Men sålänge får det här duga.
Den första skolveckan har redan passerat och man hann knappt reagera. Jag och Frida (som förövrigt var väldigt duktiga och tillbringade våran sovmorgon på solbergabadet) pratade om det idag. Hur splittrad man kan känna sig när det kommer till helgen. Samtidigt som det är gudomligt skönt så är det också en väldig panik för ännu en vecka har rusat förbi... Menordspråket heter ju "Det går fort när man har roligt" så vi kan väl hoppas att det är det man har då.
Imorgon ska jag tillbringa kvällen i total ensamhet ingen människa i världen verkar ha tid att träffa mig, lite jobbigt läge faktiskt. Skriver ett inlägg och talar om att jag lever!
xoxoxo/ T
Back on track
Skåne är bra.
Solen skiner och människorna är otroligt trevliga och jag har alltid varot svag för dialekten.
Första tävlingsdagen är nu över och jag vilar ut på hotellsängen med bronsmedaljen på sängbordet.
Äntligen kom det efterlängtade kulaperset, 11.09. Det känns otroligt bra det var så länge sedan jag fick känna den där otroliga glädjen när man inser att man persat. Den är svår att beskriva men det är ljuvligt och att vara tillbaka på banan efter en sommar med skador och annat dåligt var det bara toppen.
Bronset firads med en hallon/granatäppel frappino på Espresso House, den var inte nådigt stor och jag är fortfarande ruskigt mätt 2 timmar efter.
Igår konfronterade jag mig själv genom att upptäcka hur imponerad jag är över internets storhet. Det är faktisk ganska coolt att man kan sitta och chatta med Boel som befinner sig på andr sidan Jorden och med Sara som satt hemma på sitt rum i Västerås. Det är rätt imponerande ändå, om man lixom tänker på det lite :)
Nu skulle jag föredra en stund i solen på den lilla balkongen men mamma tycker att jag ska duscha och göra mig i ordning, det ska tydligen ätas på restaurang ikväll, vilket jag absolut inte är sugen på men det blir nog trevligt :D
Ciao!
Bild från prisutdelningen
Solen skiner och människorna är otroligt trevliga och jag har alltid varot svag för dialekten.
Första tävlingsdagen är nu över och jag vilar ut på hotellsängen med bronsmedaljen på sängbordet.
Äntligen kom det efterlängtade kulaperset, 11.09. Det känns otroligt bra det var så länge sedan jag fick känna den där otroliga glädjen när man inser att man persat. Den är svår att beskriva men det är ljuvligt och att vara tillbaka på banan efter en sommar med skador och annat dåligt var det bara toppen.
Bronset firads med en hallon/granatäppel frappino på Espresso House, den var inte nådigt stor och jag är fortfarande ruskigt mätt 2 timmar efter.
Igår konfronterade jag mig själv genom att upptäcka hur imponerad jag är över internets storhet. Det är faktisk ganska coolt att man kan sitta och chatta med Boel som befinner sig på andr sidan Jorden och med Sara som satt hemma på sitt rum i Västerås. Det är rätt imponerande ändå, om man lixom tänker på det lite :)
Nu skulle jag föredra en stund i solen på den lilla balkongen men mamma tycker att jag ska duscha och göra mig i ordning, det ska tydligen ätas på restaurang ikväll, vilket jag absolut inte är sugen på men det blir nog trevligt :D
Ciao!
Bild från prisutdelningen
Back from sleeping
Sådär ja, så var sommarvilan över för min kära blogg. Och även för mig, snart i alla fall.
Sitter just nu i Skåne, Ängelholm närmar bestämt. Invirad i en schal på en hotellbalkong i äkta Fransk tappning och blickar ut över solnedgången på Rönne å, mycket idylliskt må jag säga.
Flygresan hit var en enda lång pina.
Inte nog med att det inte är nådigt trångt på flygplanet. Bakom oss satt två yuppies och pratade "bussiness" mycket högljutt sådär så det bara inte går att undgå vad de pratar om (och när man hör det så inser man också att de själva egentligen inte har en aning om vad de pratr om). Framför oss satt en mamma som verkligen inte hade koll på sina barn, den äldsta dottern som kanske var i 3 års åldern var för all del otroligt söt men hela flygresan så hängde hon över stolssätet och var nästan nere i mitt knä och hela tiden så viftade hon konstant med händerna i mitt hår och framför mitt ansikte och typ petade på mg stup i kvarten (mamman gjorde ingenting). Lillasystern som antagligen var runt ett år gammal gallskrek oavbrutet i 45 minuter (vilket är = 75% av hela flygresan). Återigen gjorde mamman ingenting.
Till vänster om oss satt en galen dansk dam med nåt mystiskt djur i en bur, och när vi skulle lyfta så var hon så intresserad av hur utsikten var på högrasidan (dvs vår sida) än på vänstra (hennes egen) att hon nästan stog upp i sätet. Jag är övertygad om att om jag frågat om hon ville sitta i mitt knä så hade hon säkert sagt ja.
Att koppla av med senaste numret av ELLE var lixom bara att glömma ;) och att sjunka ned i det mjuka skinnsätet på en 6-växlad, väldoftande, alleles tyst och sval BMW i svart metallic var underbart. Ibland önskar jag att man kunde få åka taxi jämt och slippa trängas på kommunala bussar och annat. Men man måste ju tänka på miljön och ekonomin.
Imorgon och på söndag är det då friisrottstävling vilket ska bli mycket kul, det var verkligen länge sedan jag tävlade så jag känner mig taggad.
Nu ska jag försöka fixa en dvd-avkodare så det kan bli lite filmmys framför datorn :)
Hörs igen!
So long/ T
Sitter just nu i Skåne, Ängelholm närmar bestämt. Invirad i en schal på en hotellbalkong i äkta Fransk tappning och blickar ut över solnedgången på Rönne å, mycket idylliskt må jag säga.
Flygresan hit var en enda lång pina.
Inte nog med att det inte är nådigt trångt på flygplanet. Bakom oss satt två yuppies och pratade "bussiness" mycket högljutt sådär så det bara inte går att undgå vad de pratar om (och när man hör det så inser man också att de själva egentligen inte har en aning om vad de pratr om). Framför oss satt en mamma som verkligen inte hade koll på sina barn, den äldsta dottern som kanske var i 3 års åldern var för all del otroligt söt men hela flygresan så hängde hon över stolssätet och var nästan nere i mitt knä och hela tiden så viftade hon konstant med händerna i mitt hår och framför mitt ansikte och typ petade på mg stup i kvarten (mamman gjorde ingenting). Lillasystern som antagligen var runt ett år gammal gallskrek oavbrutet i 45 minuter (vilket är = 75% av hela flygresan). Återigen gjorde mamman ingenting.
Till vänster om oss satt en galen dansk dam med nåt mystiskt djur i en bur, och när vi skulle lyfta så var hon så intresserad av hur utsikten var på högrasidan (dvs vår sida) än på vänstra (hennes egen) att hon nästan stog upp i sätet. Jag är övertygad om att om jag frågat om hon ville sitta i mitt knä så hade hon säkert sagt ja.
Att koppla av med senaste numret av ELLE var lixom bara att glömma ;) och att sjunka ned i det mjuka skinnsätet på en 6-växlad, väldoftande, alleles tyst och sval BMW i svart metallic var underbart. Ibland önskar jag att man kunde få åka taxi jämt och slippa trängas på kommunala bussar och annat. Men man måste ju tänka på miljön och ekonomin.
Imorgon och på söndag är det då friisrottstävling vilket ska bli mycket kul, det var verkligen länge sedan jag tävlade så jag känner mig taggad.
Nu ska jag försöka fixa en dvd-avkodare så det kan bli lite filmmys framför datorn :)
Hörs igen!
So long/ T
