Coming out of my cage

Helgen har varit minst sagt händelserik.
I Fredags hade jag en fantastiskt mysig dag med min kära Frida. Vi struntade i företagsekonomin och cyklade på den gröna monarken iväg till Reno där vi hyrde film sen bar det av till Willys där vi shoppade upp oss på frukt och godis. Efter att ha spenderat en eller två timmar framför diverse tv-serier på kanal 5 i Fridas partylya tog vi bussen ut till landet och hem till mig.
Efter att haft obeskrivligt flyt hela dagen blev det lite jobbigt för oss, på trappan hittar vi en handskriven lapp
"Hejsan!! Har varit här och besökt dig..... Kram Nils"

Ringde förskräckt till mamma som befann(och fortfarande befinner sig) i Frankfurt på konferens. Hon känner ingen Nils. Plötsligt var jag inte så modig längre och tanken på att tillbringa ytterligare tre ensamma nätter i huset känndes lite jobbigt. Tack och lov hade jag ju Frida med mig och vi bestämde oss för att det nog inte var så farligt.
Vi åt god middag, skrattade, pratade, gjorde en partyskiva vred upp på högsta och hoppade omkring som galna...
När det börjat mörkna bestämde vi oss för att ta oss upp till pappa och bubbla lite i utomhusjacuzzin.
När vi duschat och fått av locket på den och precis ska hoppa ner i det ljuvligt varma ser vi att det blinkar jättekonstigt i en av uthyrningslägenheterna...Det ser ut som att det brinner, PANIK! Men efter några hemska sekunder kan vi konstatera att det är en dimmer som står och blinkar. Vi ringer till pappa som är borta på middag och han tycker att vi ska gå upp och kolla. Det vågar vi förståss inte. Ni får tro vad ni vill men det är ett spökhus det där, det är det.
Det som var tänkt att bli ett avslappnat bad blev ganska spänt och vi vågade aldrig sätta på några bubblor för att inte missa några konstiga ljud...Ha ha man kan skrämma upp varandra rätt ordentligt sådär på mörka kvällar.
När vi kom hem till mig igen fanns det bara en enda utväg för att dämpa rädslan. Alkoholhaltig dryck.
Det blev rätt bra till slut, det kom ingen Nils och överföll oss och filmen var helt okej men i ärlighetens namn kan jag nog säga att vi båda slumrade till en stund.

Många timmars prat i sängen och sen somnade vi till slut. Lördagförmiddagen kan kort och gott sammanfattas Scones och Te.

Eftersom att tanken på att vara helt ensam i huset fortfarande skrämde mig lite tillbringade jag resten av dagen i trygghet tillsammans med pappa. Det blev flyguppvisning med Gripen ute på flyget och det är så härligt att se pappa. Han blir verkligen lycklig som en liten pojke när han tittar på flygplan. Farmors goda mat och sedan fika hos storebror.

Jag klarade dock av att sova själv och sitter nu i den stora fåtöljen och avnjuter en varm kopp te. Det känns som att eventuella Nils-attacker inte är så stora längre...Men för säkerhets skull så sover jag efter biobesök över i Fridas partylya.
Jag trivs så bra i hennes sällskap.



Det enda jag saknar just nu är Linnea! Vart är du?




Nu väntar engelskan som jag skjutit upp alldeles för länge, den ska vara inlämnad imorgn.



Idoter- Markus Krunegård
Strawberry swing- Coldplay
Collide- Howie Day
Evighet- Tomas Andersson Wij
Dagen är räddad.

Kommentarer
Postat av: linni

tousse då <3 jag ligger hemma och är sjuker :((( saknar dig superdupersuperdupermycket :'( puss puss puss puss puss puss

2008-10-12 @ 17:25:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0